- F.
- Th.
- Bl.
- S.
- Dc.
- L.
dawca, darczyńca,
ten, kto coś komuś darował;
dator.
Glossa
Pol.
GLcerv p. 538 : d-or seu donans, «ten który daruie».
Constr.
abs. vel
sq. gen. obi.
Occ. fere i. q.
dobroczyńca;
benefactor
WŁODK. Op. p. 414 : suos captivant d-es.